”Det här är ju underbart. Jag har fått en familj att fira jul med och nu är det hög tid att fixa något att äta. Vad jag har förstått så skall man alltid baka något under julen, eller hur?” Säger demonen och ser på Clary och Simon.

Demonen har tagit med dem in i institutets kök. De står runt ett bord som är fyllt med ingredienser och bak-böcker.

”Vart har du fått tag på allt detta?” undrar Simon och stirrar på bordet.

”Jag har låtit några av de andra demonerna gå ut och fixa ingredienser till bakning. Jag antar att de tog det som behövdes.”

”Jag tror snarare att de tog allt som fanns i hyllan för bakning. Jag tror inte vi kommer att ha användning för allt.” Säger Simon och tar upp en burk med okänt innehåll. ”Vissa av dessa saker vet jag inte ens vad de skall användas till. Men å andra sidan så är jag inte den bästa att rådfråga när det kommer till bakning.”

Simon ställer ner burken och tar upp en av bak-böckerna som han börjar bläddra igenom.

”Vad skall vi börja med?” Frågar han och tittar på Clary.

”Du frågar mig? Jag brukar aldrig baka till jul. Det är mer min mammas specialitet.” Säger Clary.

”Så ni kan inte baka?” Frågar demonen och tittar besviket från Clary till Simon. ”Jag har hört att alla bakar vid jul.”

”Alla utom vi i sådana fall.” Säger Simon och kollar igenom ett recept på pepparkaksdeg. ”Det här borde väl ha varit bättre att köpa istället för att göra egen.”

”Jag tror att degen ligger där borta.” Säger Clary och går fram till en bänk längre bort där mer bakgrejer ligger. Hon tar upp paketet med pepparkaksdeg och slänger den till Simon som fångar den med en hand.

”Om vi röjer bort lite här på bordet, så borde vi kunna få plats att baka lite pepparkakor i alla fall.” Säger Simon och börjar plocka bort ingredienserna som finns på bordet.

Demonen klappar i händerna och säger ”Ja, vi skall jul-baka. Jag har med dessa till er.” Demonen håller upp två förkläden med renar på som han ger till Simon och Clary.

De inser att de inte har något annat val än att sätta dem på sig och baka pepparkakor med demonen.

När de tar ut den sista plåten med pepparkakor ur ugnen kommer demonen med två muggar med glögg till dem.

”Vad kul det är att jul-baka och att vara med familj och vänner.” Säger demonen och tar en klunk med glögg. ”Vad skall vi göra här näst? Sjunga julsånger?” Demonen ser på dem med stora lyckliga ögon.

”Jag tror att vi måste gå och se hur det är med Alec, vår vän.” Säger Clary och ställer ifrån sig sin mugg. Hon drar med sig Simon ut från köket innan demonen hinner att protestera.

”Men…” är allt de hör innan de stänger dörren och skyndar sig till sjukstugan.

När de kommer dit kan de se att Alec sitter upp i sängen och ser betydligt mer piggare ut än vad han gjorde för någon timme sedan.

”Hur är det med honom?” Frågar Clary och går fram till Jace.

Han vänder sig om när hon kommer, ”Som du ser är han mycket bättre nu. Det verkar som att runan Izzy gav honom fungerar. Jag var rädd att det inte skulle fungera.”

”Men som du ser Jace, är jag mycket bättre.” Säger Alec och försöker ställa sig upp. Han får hjälp av Izzy och Jace och ryckas att resa sig och ta några stapplande steg innan han faller ihop på sängen igen.

”Det gör fortfarande ont på ryggen. Inte lika illa som förut, men det svider.” Alec lägger sig ned på sidan igen och tittar på Clary och Simon.

”Var har ni varit? Ni ser helt förstörda ut.”

Clary ser på Simon som har mjöl och torkade degbitar i håret. ”Demonen i tomtedräkt ville först att vi skulle berätta om hur vi firar jul och sedan ville den att vi skulle baka. Vi kom undan med att bara behöva baka pepparkakor, som tur var.” Svarar Clary och sjunker ner på sängen bredvid Alecs.

”Han ville att ni skulle baka?” Säger Jace förvånat. ”Haha, han känner då inte er. Jag har aldrig sett dig baka, någonsin.”

”Jag vet. Men vad skulle vi göra?”

Jace hinner inte svara henne, då Alec ger ifrån sig ett öronbedövande skrik.