Julkalender 2017 - Lucka 9
”Magnus?” Alec skriker hans namn flera gånger innan Magnus öppnar ögonen igen. ”Magnus. Catarina var säker på att det var din bror.”
”Catarina?” Frågar Magnus sluddrande och Alec lyfter upp hans huvud. ”Vilken Catarina?”
”Catarina Loss. Din vän. Som är läkare.” Försöker Alec förklarar för Magnus vars ögon går hit och dit och kan inte fokusera på något.
Magnus skakar fort på huvudet. ”Nej. Jag känner ingen Catarina.”
”Jo. Hon är en av dina bästa vänner.” Säger Alec och försöker få Magnus att lägga sig ner igen.
”Alltså om Magnus inte kommer ihåg Catarina, kanske han inte ens kommer ihåg att han har en bror. Så Catarina hade kanske rätt?” Föreslår Clary och tittar på när Alec gör ett misslyckat försök att få Magnus att lägga sig ner. Magnus fäktar med armarna och slår vilt omkring sig. Alec backar undan när Magnus sparkar honom i magen.
”Vad är det för fel på honom?” Säger Clary undrande och tittar oroligt på Magnus som fortsätter att sparka och fäkta med armarna.
”Jag vet inte. Men det verkar inte vara något bra.” Säger Alec.
”Skall vi kontakta Catarina igen?” Föreslår Clary.
”Jag vet inte.” Alec sjunker ner i en av fåtöljerna. Han lägger sitt huvud i sina händer ”Jag vet ingenting.” Clary hör att Alec börjar snyfta och hon lägger varsamt en hand på hans axel. ”Jag vet ingenting.” Säger han igen.
”Alec.” Försöker Clary tyst, ”det måste finnas något annat vi kan göra.”
”Nej. Inget. Magnus är ju den som alltid vet allt. Men nu.” Alec snyftar högre och börjar skaka i hela kroppen. ”Nu finns det inget vi kan göra. Jace är inte heller här. Han brukar också alltid ha svar på allt.”
”Nej, jag vet.” Säger Clary och ställer sig fort upp. ”Jace är inte här. Men vi är skuggjägare.”
”Som om det kan hjälpa oss nu.” Säger Alec.
”Ja, det kan det. Vi eller snarare du borde kunna använda den runan, du vet, för att söka efter någon. Och eftersom Jace är din parabatai borde du väl kunna hitta honom snabbt?”
Alec tittar upp på Clary med rödsprängda ögon. ”Det är inte riktigt så det fungerar. Spårningsrunan fungerar bättre om de som är parabatai använder den tillsammans. Inte för att en parabatai skall hitta en annan.”
”Men ändå. Parabatai är ju ändå parabatai. Det borde väl kunna fungera?” Clary tar fram sin stele från bakfickan och ger den till Alec.
”Jag har en egen.” Alec tar fram sin stele från sin jackficka och håller upp den framför Clary. ”Men jag behöver också något från Jace att kunna spåra med.” Säger Alec och håller fram sin ena hand.
”Varför tittar du på mig på det där sättet?” Frågar Clary. ”Du är hans parabatai. Har inte du något från Jace?”
Alec höjer på ögonbrynen. ”Bara för att Jace är min parabatai, betyder inte det att jag har en massa saker i mina fickor som tillhör honom. Men du däremot...”
”Vaddå? Som att jag har en massa saker i mina fickor som tillhör Jace.” Clary stoppar argt händer i fickorna på sina jeans.
”Ja.” Alec fortsätter att hålla ut sin hand. Clary suckar och tar upp ena handen och släpper ner ett föremål i Alecs hand. Han tittar på den en sekund innan han åter tittar upp på Clary. ”En ring?”
