”Jace. Hallå, Jace vakna.” Alecs röst tränger in i Jace medvetande och får honom att kvickna till. Han öppnar ögonen och ser sig omkring. Jace sitter mitt emot Alec som är har fastbundna händerna.
   ”Alec, var är vi?” Jace försöker få ur händerna ur repen, men lyckas inte få annat än sår på handlederna. ”Vart är Isabelle?”
   ”Sist jag såg henne, var hon med oss nere vid isen. Men efter det blå ljuset som verkar ha knockat oss alla, har jag inte sett henne.” Alec stretar med repen men de vill inte ge med sig. Han slutar helt plötsligt när de hör steg utanför rummet.
   Isabelle slängs in i rummet, även hon med händerna bundna och slår i huvudet i ett av bordsbenen på det lilla bordet som står i rummet.
   ”Izzy, gick det bra?” Alec försöker ställa sig upp och lyckas på tredje försöket, tack vare alla hans skuggjägare träningar, tänker han.
   Isabelle sätter sig upp med ryggen vilandes mot bordsbenet. ”Jag lever i alla fall.”
   Alec kommer fram till Isabelle och sätter sig bredvid henne samtidigt som han frågar ”Vad hände? Vart har du varit?”
   ”Jag vet inte riktigt. Dom väckte upp mig genom att hälla kallt vatten över mig. Hela min outfit är förstörd. När jag får reda på vilka de är, skall de få se vem de har att göra med. ”
   Alec och Isabelle vänder sig till Jace som börjar skratta ”Haha, kidnappa Isabelle Lightwood och det första hon klagar över är hur hennes outfit är förstörd.” Jace skakar på huvudet och tittar sedan på Alec och Isabelle. Ingen av dem verkar vara lika roade som honom.
   ”Kul att i alla fall en av oss kan se det komiska med att vi är kidnappade. Någon som har en idé om hur vi skall ta oss ut?” Alec fortsätter att streta med repen runt handlederna. ”Du såg ingenting där ute som kan hjälpa oss, Izzy?”
   Hon skakar bara på huvudet och tittar sedan på sin klädsel. ”Är det ingen av er som har något vapen med er? Hur kunde vi ge oss av utan vapen?”
   ”Vi hade inte räknat med att bli kidnappade.” Säger Jace som slutat skratta.
   ”Vem skulle ens vilja kidnappa oss. Vad vill de med oss? Vi är skuggjägare, inte några kungligheter eller nått. Vem får ut nått av att kidnappa oss?” Alec ställer sig upp igen och går fram till det igenbommade fönstret och försöker titta ut. Genom en liten lucka mellan träbitarna som sitter uppspikade framför fönstret kan han se gatuljus utanför.
   ”Ser du något, Alec?” Isabelle kommer fram och ställer sig bredvid sin bror.
   ”Jag tror att jag ser något där ute. Det ser ut som… Men det kan det väl ändå inte vara! Det ser ut som renar.”