”Vänta, vad är det du säger?” Clary sätter sig upp i sängen och tittar från Magnus till Simon, men ingen av dem verkar vara villiga att svara på hennes fråga.
   Magnus sätter sig bredvid Clary och suckar djupt innan han svara ”Jace, Isabelle och Alexander är försvunna. Det verkar ha hänt i samband med ljuset som ni såg ovanför isplanen. Just nu vet vi inte vart dom är men jag skall försöka med en lokaliserings trollformel för att se om jag kan hitta Alec någonstans.” Magnus reser sig upp och går ut från sovrummet och lämnar Clary ensam med Simon. Han tittar ut genom fönstret på den alltjämt fallande snön. ”Jag är ledsen Clary. Jag visste inte att dom var borta, om jag inte hade… om jag hade tittat på dem kanske jag hade sett vilka det var som tagit dem.”
   ”Det är inte ditt fel, Simon. Jag klandrar inte dig. Du kunde ju inte veta vad som skulle hända med dem.”
   ”Jag vet, om jag hade sett åt deras håll. Om jag bara hade varit lite mer uppmärksam.” Han vänder sig om och tittar bekymrat på Clary som sitter upp i sängen. Han tar två steg och kryper sedan upp bredvid Clary. Han lägger sina armar om honom och stryker honom på huvudet.
   ”Haha, jag är den som föll ihop och du är den som behöver tröstas. Du har inget att vara ledsen för Simon, det var inte ditt fel. Du kunde inte ha vetat att dom skulle bli kidnappade. Vi kan bara hoppas att Magnus hittar nått.”

Magnus sitter i soffan och tittar in i brasan. Han hade hoppats att trollformeln för att spåra Alec skulle fungera, men han kom inte längre än till isrinken innan kontakten bröts.
   ”Magnus Bane, sitter du här inne och filosoferar igen. Det är tre timmar kvar innan gästerna anländer och det ser ut som ett bombnedslag här inne. Varför har du inte städat upp?” Sarah börjar plocka upp tomma kartonger och oanvänt glitter som ligger runt soffan.
   Magnus har inte någon direkt fest känsla just nu. Det kommer han nog inte få innan han vet att Alec är i säkerhet.
   ”Sarah, du behöver verkligen inte städa upp här inne. Det blir ingen fest, vi måste ställa in.”
   ”Ställa in? Ställa in festen. Jag som har planerat allt in till minsta julkula och du vill att vi skall ställa in festen.”
   ”Ja, jag är inte på fest humör.”
   ”Är det här om Mr. Lightwood igen? Du måste göra nått åt den pojken, eller dina känslor för honom. Du får inget gjort när du sitter och tänker på honom hela tiden.”
   Magnus svarade inte Sarah, utan bara tittar på henne när hon plockar upp de sista kartongerna och går ut ur rummet.