Julkalender 2016 - Lucka 8
Del 8
Jace stänger snabbt ögonen när det skarpa ljuset slås mot hans ögon, när huvan tas av honom. Det tar några sekunder innan hans ögon vänjer sig vid det starka ljuset och han kan se att han befinner sig i ett stort rum. Ett stort skrivbord står mitt i rummet, på den höga stolen bakom skrivbordet sitter en kvinna.
”Välkommen Jonathan eller är det Jace?”
Jace säger ingenting. Han står kvar vid dörren och flyttar sig inte fören han får en knuff i ryggen.
”Kom in och sätt dig.” Kvinnan visar med en hand på stolen mitt emot skrivbordet. Jace går fram till stolen. När han sätter sig kommer rep fram som binder fast honom i stolen.
”Vid ängeln.” Säger han och försöker ta sig loss.
”Det är ingen idé att du stretar emot. Repen kommer inte att lossna fören jag beordrar det.” Säger kvinnan och ställer sig upp. Hon går runt skrivbordet och sätter sig på kanten mitt emot Jace.
”Vem är du?” Frågar han.
”Det är oväsentligt. Det viktiga är vad du kan göra för mig. Eller rättare sagt vad du och din parabatai Alexander kan göra för mig.”
Jace tittar på kvinnan som små-ler mot honom. ”Vad är det vi kan göra för dig? Döda några demoner, eller vad? Det finns liksom inte så mycket annat som vi är bra på.”
”Åh, jag skulle inte säga det. Ni är också parabatai.”
”Vad har det med något att göra?” Utbrister Jace och lutar sig närmare kvinnan.
”Det har med allt att göra… Eftersom ni är parabatai är ni starkare tillsammans än andra skuggjägare. Vilket gör att om man kombinerar erat blod i… låt oss säga en helt vanlig magiskbrygd som vem som helst skulle kunna koka ihop, så kommer den brygden att få en dubbelt så stark inverkan än vad den vanligtvis skulle ha haft, med blod från en vanlig skuggjägare.”
”Så vad menar du? Att du vill ha mitt och Alecs blod? Visst, ge mig bara en kniv, så kan jag ge dig mitt blod och Alecs blod självmant. Du hade inte behövt att kidnappa oss bara för att få några droppar blod.” Skrattar Jace till svar och lutar sig tillbaka på stolen.
Kvinnan reser sig upp och går förbi Jace. Hennes klackar slår emot golvet när hon går fram till ett bord bakom Jace. Hon plockar upp en bok som hon tar med till skrivbordet.
”Jace, du har helt rätt i att vi absolut inte hade behövt kidnappa er för att få erat blod. Det hade vi enkelt kunna göra bara genom att gå förbi er på gatan. Anledningen till att vi har, som du säger kidnappat er, är för att vi behöver så mycket mer än bara erat blod.” Säger kvinnan och tittar ner i boken.
”Om du tror att du skall kunna få minsta lilla bit från min välbalanserade kropp så tar du helt fel. Jag är en skuggjägare.” Jace lutar sig fram för att förhoppningsvis kunna få en liten skymt av det hon läser. ”Det finns ingen människa som någonsin har kunnat kidnappa och döda en skuggjägare. Om det var det skulle jag veta om det.”
Kvinnan tittar upp på Jace ”Det finns många saker här i världen som du inte vet Jace. Det som ingen skriver om, får inte heller någon annan reda på.”
Jace tittar förundrat på kvinnan som sänker huvudet igen.
