En lite försenad recension av Shadowhunters avsnitt 3x01 – On Infernal Ground.

Var skall man börja?

Så skönt att Shadowhunters ÄNTLIGEN är tillbaka igen. Som man har längtat. Och visst ser det ut att bli en mörkare säsong än de tidigare med Lilith som säsongens stora fiende till våra skuggjägare.

Dock är jag inte riktigt såld på Anna Hopkins som spelar Lilith. Hade väl föreställt mig att Lilith (i böckerna) var ganska grym, brutal och hänsynslös mot andra. Och Annas version av Lilith kändes för snäll på något vis. Visst hon var mörk och lite mystisk, men jag fick inte riktigt känslan av Lilith – alla demoners moder från henne. Förhoppningsvis ändras den bilden ju längre säsongen pågår, för jag antar att vi kommer att få se ganska mycket av henne och hennes jakt på att få sin ”son” tillbaka.

Alltså seriöst, vad gjorde hon på sjukhuset? Jag trodde ett tag att hon typ skulle ta ett av barnen och döda det, som väl typ sker i bok 3 om jag inte har helt fel, för att hon behöver blodet för att kunna återuppväcka Sebastian. Men så fel jag hade. Istället väljer hon att ta kontroll över sköterskan och får honom att döda sin fru, vad var meningen med det? Och varför valde hon att berätta hela sin bakgrundshistoria för en sjuksköterska? Valde hon bara den första människan som pratade med henne, eller vad? Fick inget riktigt svar på det.

Med tanke på hur säsongsavslutningen var så måste jag väl ändå komma in på ämnet med Clary som valde att återuppväcka Jace. Och visst ser det ut som att de två äntligen har fått sitt lyckliga slut, men så enkelt är det väl ändå inte i Shadowhunters-världen?!

Nej, speciellt inte då Clary vägrar att säga till någon av sina vänner att hon har återuppväckt Jace från de döda. Alec lär väl bli den som tillslut får ett svar från Clary, hon kan ju inte förneka i alla evighet att Jace inte dog när Alecs parabatai-runa försvann och sedan kom tillbaka. Det är väl inte normalt och har väl aldrig hänt förut i skuggjägarnas historia. Så Alec lär vara desperat på att få något svar på den gåtan.

En karaktär som jag fortfarande inte bryr mig så mycket om men som har fått en större roll i säsong 3 är Lukes polispartner Ollie. Förra säsongen var hon bara irriterande och jag förstod inte alls varför de valt att ha med henne. Men några pusselbitar föll på plats i detta avsnitt – när Ollie visade Luke sina märken hon fått från varulven som bitit/rivit henne. Då förstår man ju givetvis varför hon är så intresserad av Luke och skuggjägare-världen. Men hur kunde hon komma fram till att det var en varulv? Finns den informationen på Google?

Och jag tycker att hon har allt för stor roll i serien och avsnittet. Hon är ju inte den karaktär som de flesta tittare vill ha mer av direkt. Men jag misstänker att nu när Luke har berättat om ”hans” värld så kommer hon att få ännu mera tid i kommande avsnitt och säkert för att ta reda på vilken varulv som attackerat henne. Skulle inte förvåna mig om det är Luke, Maia eller rent av Jordan som kommer i ett senare avsnitt. Lär ju inte vara någon helt okänd.

Första avsnittet av en ny säsong ger oss som alltid en hel drös med frågor och nästan inga svar, vilket man ju kan bli lite frustrerad över. Och ett händelseförlopp som gav sååå många frågor var Simon hos Fé-drottningen. I förra avsnittet gick han dit för att Maia skulle bli fri – det är jag helt med på och inget konstigt med det. Men i detta avsnitt sitter Simon och spelar för féerna – helt okej, och sedan säger drottningen att om Simon vill bli fri från dem så måste han få ett märke!! o_o Fick han det märke som jag tror att han fick – nämligen Cains märke, men som han får på ett helt annat sätt och för ett helt annat syfte i böckerna? Ett märke som Clary ger honom för att skydda honom? Och varför i sådana fall skulle Simon få det av féerna? Vad är deras syfte med märket? Och varför kan det bara ges till Dagsljusare (eller vad det heter på svenska)?  

Även om det här är ett händelseförlopp som gav betydligt många fler frågor än svar, så kan jag inte vänta på att få se vad manusförfattarna har tänkt skall hända med Simon och märket. Hur konstigt det än kan låta.

Jag är dock superglad över att Malec äntligen verkar få vara i fred och vara ett par och jag hoppas att de får vara det i flera avsnitt framöver.

Men vad håller Raphael på med? Så glad att David Castro fortfarande är med som Raphael, men att han ljög för Magnus och det flera gånger. Alltså vad gjorde han på slutet? Han injicerade det som han fick från Magnus i någon annan. Vem var det och vad var syftet? Fattade verkligen inte det.

Jag tror seriöst att manusförfattarna är Harry Potter fans – annars skulle de aldrig slänga in följande mening: “You don’t choose the blades. The blades choose you.” Och det blev ganska uppenbart mot slutet att klingorna inte alls var Clarys vapen utan hennes förmåga att kunna skapa runor.

Förresten – hur coolt är det inte att Izzy är institutets nya vapenmästare?! Det var en grej som jag faktiskt gillade och jag hoppas att vi kommer få se mer av Izzy och vapnen.

Det negativa som jag kan säga om avsnittet var att det som blivit vanligt med Shadowhunters avsnitt – att det skall tryckas in så mycket information som möjligt, så det blir lite svårt att hänga med i svängarna. De kunde gott ha väntat med Jace och Sebastian/Jonathan delen till nästa avsnitt, men förståeligt att de redan nu vill visa att allt inte står rätt till med Jace efter att Clary återuppväckte honom. Men det kändes bara som en helt onödig händelse i just detta avsnitt – att Jace på något sätt har en koppling till Sebastian som vi inte egentligen vet om han är död eller levande.

Första avsnittet av säsong 3 har några bra sidor och några dåliga som jag verkligen hoppas att vi kommer att få svar på i säsongen. Men det var en bra början på säsongen, även om det återigen hände väldigt mycket och vi kan väl inte förvänta oss något mer. Mitt betyg för avsnittet blir 4 runor, för det fanns flera bra saker än dåliga. Hela Simon-grejen hos Féerna som jag fattade noll av drar ner betyget från 5 till 4.

 

Matthew Fairchild is the Consul’s son and the golden-haired boy of the Nephilim. He has the love of his family and his parabatai James Herondale, and nothing to wish for, except excitement and artistry and beauty that do not seem to fit in with a warrior’s way of life. Matthew gets more than he bargained for at the Shadow Market, where he commits the greatest sin of his life—something he can never tell his parabatai, or any of the honorable Shadowhunters around him.

Handlingen av Novell 3 - Every Exquisite Thing är följande:

Anna Lightwood, eldest child of Gabriel and Cecily, is mad, bad and dangerously dapper. Every rake has an origin story, though: now under Brother Zachariah’s eye we see Anna’s doomed love story unfold.

 

Läs nu även en del av stycket från Son of Dawn:

 

Every world contains other worlds within it. People wander through all the worlds they can find, searching for their homes.

Some humans thought their world was the only world there was. Little did they know of other worlds as close to their own as a room, or the demons trying to find a door through to them, and the Shadowhunters who barred those doors. Still less did they know of the Downworld, the community of magical creatures who shared their world and carved out their own little space therein.

Every community needs a heart. There had to be a common area where everyone could gather, to trade for goods and secrets, to find love and riches. There were Shadow Markets, where Downworlders and those with the Sight met, all over the world. Usually they were held outside.

Even magic was a little different in New York.

The abandoned theater on Canal Street had stood since the 1920s, silent witness to but not part of the blaze of activity that was the city. Humans who did not have the Sight passed by its terra-cotta façade in a hurry about their own affairs. If they spared the theater a look, they thought it as dark and still as ever.

They could not see the haze of faerie light that turned the gutted amphitheater and bare concrete halls to gold. Brother Zachariah could.

He walked, a creature of silence and darkness, through halls with sunshine yellow tiles, panels of gold and red blazing on the ceiling above him. There were busts grimy with age set in alcoves along the walls, but for tonight faeries had coaxed flowers and ivy to twine around them. Werewolves had set little twinkling charms depicting the moon and stars in the boarded windows, lending brightness to the decayed red curtains still hanging in the arched frames. There were lamps with casements that reminded Brother Zachariah of a time long ago, when he and all the world had been different. In one vast echoing theater room there hung a chandelier that had not worked in years, but tonight warlock magic had encompassed each bulb with a different-colored flame. Like burning jewels, amethyst and ruby, sapphire and opal, their light created a private world that seemed both new and old, and restored the theater to all its former glory. Some worlds only lasted one night.

If the Market had the power to lend him warmth and illumination for only a night, Brother Zachariah would have taken it.

>> Ni kan läsa resten av stycket hos Happy Ever After. <<

Son of the Dawn släpps 10 April, Cast Long Shadows den 8 Maj och Every Exquisite Thing släpps 12 Juni.